Gatuhundar
Skrev ett inlägg om deta på den gamla bloggen, men kände för att ta upp deta igen endå..
TA DIG TIDEN ATT LÄSA TEXTEN!
Rumänien har ca 22 miljoner invånare och uppemot två miljoner gatuhundar. De rumänska gatuhundarnas elände började på 80-talet när Ceaucescu ville industralisera Rumänien. Människorna flyttades från landsorten till städerna. Eftersom bostadsbristen blev stor, revs de små husen till förmån för stora bostadskomplex med små lägenheter. Djuren fick betala priset - de kastades ut på gatan när utrymmet krympte. Så småningom började de föröka sig och snabbt befolkades gatorna av herrelösa hundar, samt deras valpar.
I Rumänien finns idag stora problem med inflation, arbetslöshet och korruption, samt vad man ska göra med gatuhundarna. År 2000 beslöt dåvarande borgmästaren i Bukarest och numera Rumäniens president, Traian Basescu, att döda hundratusentals hundar i huvudstaden. Hundarna dödades medelst massförgiftningar eller så blev de ihjälslagna. Inledningsvis försvann hundarna från Bukarests gator men problemet återuppstod hela tiden i en enda ond cirkel. Tusentals hundar har sedan dess fått sluta sina dagar förgiftade, hängda, ihjälbrända eller hopträngda i små hägn, döende av brist på mat och vatten. Detta scenario är lika aktuellt idag, år 2010, som det var år 2000.
Sara Turetta, en ung italiensk kvinna som sedan 2002 har engagerat sig i gatuhundarna och som är drivkraften inom den italienska organisationen Save The Dogs, har genom sitt arbete visat att kastrering är den enda framgångsrika vägen. När hon kom till den lilla staden Cernavoda, med ca 3.000 gatuhundar, var hennes uppgift att skapa strukturer för arbetet med att samla ihop och kastrera hundarna, samt ge dem veterinärvård och vaccinationer. På mindre än två år visade Sara att detta var en effektiv metod och antalet gatuhundar har idag minskat till ca 300 hundar i staden. Sara Turettas framgångar fick borgmästaren i Cernavoda att lova att stoppa dödandet av hundar i sin stad, ett löfte som dock bryts med jämna mellanrum.
Trots att den rumänska djurskyddslagen numera förbjuder privatpersoner att döda friska gatuhundar, så sker det ideligen utrensningsaktioner i olika städer och lagen åsidosätts därmed. Hundarna förgiftas systematiskt eller fångas in och blir antingen ihjälsslagna, strypta eller släpas till döds efter bilar. Vissa kommuner betalar ut bidrag till privatpersoner som inkommer med avskurna öron för att bevisa att hunden har dödats.
De hundar som överlever dessa utrensningar, hamnar ofta i ett nytt helvete - kommunernas hundhägn. Kommunerna lejer ofta företag för att fånga in hundar som sedan placeras i kommunernas, eller det egna företagets, hundhägn. Hägnen är oftast fallfärdiga anläggningar utan tak och golven är fyllda av avföring och urin. Stanken är outhärdlig. Hundarna får utstå svält och grym behandling av de som är satta att se till hundarna. Skador som uppstår när hundarna slåss behandlas ej. En videoupptagning från 2009 visar hur svältande hundar i ett hägn äter på sin döda kamrat. Hägnen är oftast förbjudet för besökare att komma in i. Allt sker i tysthet och dolt från världens blickar.
När hundarna avlivas i hägnen görs det direkt bland de andra hundarna. Hunden hålls fast med en metallanordning och utan att något lugnande medel ges innan, så injiceras magnesiumsulfat direkt i hundens hjärta. Skulle hunden inte dö inom 20 minuter (preparatet hamnar ofta i lungorna istället), görs proceduren om och hunden plågas under tiden mycket svårt. De andra hundarna bevittnar i skräck dessa fruktansvärda scener.
Tusentals hundar dödas eller lemlästas också i trafiken. Det är få som bryr sig. Skadade hundar lämnas utan åtgärd vid vägkanten och får genomgå enorma lidanden innan de till slut dukar under av sina skador. Hundar med bara tre eller två fungerande ben som mödosamt släpar sig fram är vanliga syner i gatubilden.
Texten är ifrån http://www.hundhjalpen.se/ där man även kan adopetra hundar, ge bidrag osv.
Här en liten film om deras arbete;
Gå in på hemsidan för fler bilder, text osv...
http://www.hundhjalpen.se/
TA DIG TIDEN ATT LÄSA TEXTEN!
Rumänien har ca 22 miljoner invånare och uppemot två miljoner gatuhundar. De rumänska gatuhundarnas elände började på 80-talet när Ceaucescu ville industralisera Rumänien. Människorna flyttades från landsorten till städerna. Eftersom bostadsbristen blev stor, revs de små husen till förmån för stora bostadskomplex med små lägenheter. Djuren fick betala priset - de kastades ut på gatan när utrymmet krympte. Så småningom började de föröka sig och snabbt befolkades gatorna av herrelösa hundar, samt deras valpar.
I Rumänien finns idag stora problem med inflation, arbetslöshet och korruption, samt vad man ska göra med gatuhundarna. År 2000 beslöt dåvarande borgmästaren i Bukarest och numera Rumäniens president, Traian Basescu, att döda hundratusentals hundar i huvudstaden. Hundarna dödades medelst massförgiftningar eller så blev de ihjälslagna. Inledningsvis försvann hundarna från Bukarests gator men problemet återuppstod hela tiden i en enda ond cirkel. Tusentals hundar har sedan dess fått sluta sina dagar förgiftade, hängda, ihjälbrända eller hopträngda i små hägn, döende av brist på mat och vatten. Detta scenario är lika aktuellt idag, år 2010, som det var år 2000.
Sara Turetta, en ung italiensk kvinna som sedan 2002 har engagerat sig i gatuhundarna och som är drivkraften inom den italienska organisationen Save The Dogs, har genom sitt arbete visat att kastrering är den enda framgångsrika vägen. När hon kom till den lilla staden Cernavoda, med ca 3.000 gatuhundar, var hennes uppgift att skapa strukturer för arbetet med att samla ihop och kastrera hundarna, samt ge dem veterinärvård och vaccinationer. På mindre än två år visade Sara att detta var en effektiv metod och antalet gatuhundar har idag minskat till ca 300 hundar i staden. Sara Turettas framgångar fick borgmästaren i Cernavoda att lova att stoppa dödandet av hundar i sin stad, ett löfte som dock bryts med jämna mellanrum.
Trots att den rumänska djurskyddslagen numera förbjuder privatpersoner att döda friska gatuhundar, så sker det ideligen utrensningsaktioner i olika städer och lagen åsidosätts därmed. Hundarna förgiftas systematiskt eller fångas in och blir antingen ihjälsslagna, strypta eller släpas till döds efter bilar. Vissa kommuner betalar ut bidrag till privatpersoner som inkommer med avskurna öron för att bevisa att hunden har dödats.
De hundar som överlever dessa utrensningar, hamnar ofta i ett nytt helvete - kommunernas hundhägn. Kommunerna lejer ofta företag för att fånga in hundar som sedan placeras i kommunernas, eller det egna företagets, hundhägn. Hägnen är oftast fallfärdiga anläggningar utan tak och golven är fyllda av avföring och urin. Stanken är outhärdlig. Hundarna får utstå svält och grym behandling av de som är satta att se till hundarna. Skador som uppstår när hundarna slåss behandlas ej. En videoupptagning från 2009 visar hur svältande hundar i ett hägn äter på sin döda kamrat. Hägnen är oftast förbjudet för besökare att komma in i. Allt sker i tysthet och dolt från världens blickar.
När hundarna avlivas i hägnen görs det direkt bland de andra hundarna. Hunden hålls fast med en metallanordning och utan att något lugnande medel ges innan, så injiceras magnesiumsulfat direkt i hundens hjärta. Skulle hunden inte dö inom 20 minuter (preparatet hamnar ofta i lungorna istället), görs proceduren om och hunden plågas under tiden mycket svårt. De andra hundarna bevittnar i skräck dessa fruktansvärda scener.
Tusentals hundar dödas eller lemlästas också i trafiken. Det är få som bryr sig. Skadade hundar lämnas utan åtgärd vid vägkanten och får genomgå enorma lidanden innan de till slut dukar under av sina skador. Hundar med bara tre eller två fungerande ben som mödosamt släpar sig fram är vanliga syner i gatubilden.
Texten är ifrån http://www.hundhjalpen.se/ där man även kan adopetra hundar, ge bidrag osv.
Här en liten film om deras arbete;
Gå in på hemsidan för fler bilder, text osv...
http://www.hundhjalpen.se/
Kommentarer
Trackback
